Litteratursamtal om nordisk gemenskap på 1800-talet: ”Det var en fantastisk tid, där man inte ville vara instängd så man sökte sig ut”

Köpenhamn var en samlingsplats för nordisk litteratur och debatt under 1800-talets senare del. Dåtidens gemenskap i Norden skiljer sig väsentligt från dagens, menar Elisabeth Åsbrink som skrivit en biografi om den svenska 1800-tals författaren Victoria Benedictsson. Elisabeth Åsbrink ser dagens nordiska intresse som deprimerande litet och tror att vi behöver bli mer nyfikna på varandras olikheter.

Under måndagskvällen hölls arrangemanget Internationell Författarscen på Det Kongelige Bibliotek med den svenska författaren Elisabeth Åsbrink. Utgångspunkten var hennes biografi om Victoria Benedictsson med titeln Mitt stora vackra hat. Victoria Benedictsson var en svensk författare från Hörby i Skåne som skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Mot slutet av sitt liv bodde på hotell Leopold i Köpenhamn. Under 1800-talets slut var Köpenhamn något av ett centrum för nordisk litteratur och debatt om bland annat sedlighet och kvinnliga rättigheter, något som även märks i Benedictssons skrivande. Litteraturkritikern Georg Brandes var en central figur och en person som även kom att få stor inverkan på Victoria Benedictssons liv och skrivande.

På frågan om den nordiska gemenskapen som fanns på 1800-talet och möjligheten att komma närmare varandra i länderna idag, svarade Elisabeth Åsbrink att hon önskade att det var möjligt, men att intresset inte verkar finnas.

– Det var en fantastisk tid, där man inte ville vara instängd så man sökte sig ut. Det tror jag är skillnaden mot vår tid, här verkar vi längta efter att vara inne i våra rum och vi vill inte söka oss till andra tankar eller motsatta tankar, vi vill stanna i våra egna rum där alla tänker som vi. Jag tror att det handlar om att vi behöver bli mer nyfikna på varandra och lite mer intresserade av olikheter istället för likheter, sade Elisabeth Åsbrink och fortsatte:

– Det nordiska intresset för varandras tankar och varandras verklighet, det tycker jag är väldigt deprimerande att det är så litet. Att vi är så glada i vår egen verklighet och inte så intresserade av de andras.

Samtalet leddes av Lise Bach Hansen, ansvarig för programmen till Talks & Literature på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn, och skådespelaren Laura Allen Müller läste upp texter från boken. (News Øresund)