Länsstyrelsen i Skåne motsätter sig bygget av konstgjord ö i Köpenhamns hamninlopp: Fördelarna överväger inte nackdelarna

Länsstyrelsen motsätter sig bygget av Lynetteholmen, en 280 hektar stor konstgjord ö i Köpenhamns hamninlopp som ska ge plats åt 35 000 invånare. De miljömässiga fördelarna med ön, att vara ett skydd för huvudstaden mot framtida stormfloder, väger inte upp för nackdelarna i form av minskat vattenflöde i Öresund och att vattnet förorenas när jordmassorna läggs i vattnet, anser Länsstyrelsen. Ett förslag till anläggandet av Lynetteholmen kommer att presenteras i Folketinget i april uppger TV2 Lorry.

Svenska myndigheter har nu svarat på den danska miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som har tagits fram för anläggandet av ön Lynetteholmen. Enligt Länsstyrelsen i Skåne behövs kompletterande utredningar göras för at kunna bedöma projektets påverkan på vattnet i Öresund och på svenska och danska Natura 2000-områden, som Falsterbohalvön i södra Skåne och Saltholm. Man anser att projektets samtliga effekter bör bedömas i en gemensam MKB och nämner till exempel att utvinningen av sand från Kriegers Flak inte finns medräknad, som ska användas för konstruktionen av vallen till Lynetteholmen.

Länsstyrelsen skriver överst i sitt remissvar att man motsätter sig att ge tillstånd till anläggandet av Lynetteholmen.

En miljökonsekvensbeskrivning är en skriftlig bedömning som ska redogöra miljökonsekvenserna för ett projekt så att de sedan kan värderas och lösningsförslag kan tas fram som minskar miljöpåverkan.

Hotar viktiga naturområden

Huvudargumenten som framförs är att effekterna av sedimentering och föroreningar som uppstår när överskottsjord dumpas i havet kommer att bli högre än vad som angetts i den danska miljökonsekvensbeskrivningen, och att spridningen i havet kommer att påverka närliggande Natura 2000-områden som är viktiga för djur- och växtliv.

Enligt Länsstyrelsen uppstår sedimenteringen i ett andra och tredje led, som inte har tagits med i beräkningarna. Dessutom tros utformningen av den 280 hektar stora ön komma att resultera i ett minskat vattenflöde genom Öresund som motsvarar 0,25 procent av det totala flödet. Därmed kommer Östersjön, som redan har problem med låga syrenivåer i vattnet, att påverkas negativt, anser man.

Länsstyrelsen i Skåne påpekar också att anläggandet av Lynetteholmen kommer att orsaka en förlust av stora marina habitat och leda till en utbredd död av ålgräs som anses vara viktigt för fiskarnas fortplantning och liv.

I den danska miljökonsekvensbeskrivningen för Lynetteholmen har en minskning av vattenflödet tagits höjd för, med motargumenteret att framtida havsnivåökningar kommer att kompensera för den påverkan som Lynetteholmen kommer att ha på vattenflödena till Östersjön. Länsstyrelsen menar att effekterna måste ses emot att en utbyggnad av Lynetteholmen inte blir av, ett så kallat noll-alternativ.

Ska ge plats åt en metro och östlig ringväg

Även Malmö stad har yttrat sig och skriver att man framför allt ser Lynetteholmen som en viktig ny stadsdel som ska underlätta för tillväxten i regionen och ge plats för kommande infrastrukturprojekt. Bland annat har man, tillsammans med Köpenhamns kommun, planer på bygga en Öresundsmetro mellan städerna som är tänkt att kunna ansluta till Lynetteholmen på den danska sidan.

Malmö stad tycker däremot att åtgärder behöver tas för att minska koldioxidutsläppen i samband med anläggandet, som enligt beräkningar kommer att innebära koldioxidutsläpp motsvarande cirka 350 000 ton, cirka en procent av den samlade danska utsläppen under 2018.

Lynetteholmen är en konstgjord ö som sedan 2018 är planerad att byggas i hamninloppet i Köpenhamn, mellan Nordhavn och Refshaleøen. Jordmassorna för att bygga den nya stadsdelen kommer tas från stora anläggningsprojekt i huvudstadsområdet, bland annat från metroutbyggnaden. Arbetet med att avgränsa ön förväntas påbörjas under 2021 och pågå till 2024, medan utfyllnaden av jord väntas starta år 2023. Det är även planerat två stora infrastrukturprojekt i anslutning till ön, en ny östlig ringväg och en metroutbyggnad.

Danska miljöorganisationer har kritiserat utbyggnaden

Planerna på att bygga Lynetteholmen blev först presenterat år 2018 av dåvarande statsministern Lars Løkke Rasmussen (V) och Köpenhamns överborgmästare Frank Jensen (S), och har sedan dess drivits vidare av deras efterträdare.

Remissperioden för miljökonsekvensbeskrivningen har nu avslutats och ett lagförslag om att anlägga Lynetteholmen kommer att föras fram i Folketinget i mars eller april, uppger TV2 Lorry.

TV2 Lorry skriver att projektet med att bygga Lynetteholmen tidigare har mötts av kritik från miljöorganisationer på den danska sidan som bland annat har ansett att projektets effekter på miljön måste behandlas i ett samlat grepp. Till exempel har inte framtida planer om utbyggnad av en östlig ringväg och en metroutbyggnad tagits med i beräkningarna i den framtagna MKB:n, vilket enligt miljöorganisationerna strider mot EU-rätten och de får även medhåll av en dansk professor i miljörätt som TV2 Lorry intervjuat. (News Øresund)

Fakta: Lynetteholmen

Lynetteholmen planeras som en konstgjord halvö som ska byggas av de jordmassor som blir över från stora infrastrukturprojekt i huvudstadsområdet. Det finns främst fyra anledningar till projektet: att Lynetteholmen ska skydda Köpenhamns centrala delar från framtida havsnivåhöjningar, att befolkningen växer i huvudstaden, att projektet ska vara med och finansiera nya infrastruktursatsningar samt att det ger användning av överskottsjord från infrastrukturprojekt i staden. Byggherre för Lynetteholmen är utvecklingsbolaget By & Havn, som är till 95 procent ägt av Köpenhamns kommun och 5 procent av danska staten.

Källa: By & Havn