Kulturens nytta framhävs i de nordiska ländernas politik, visar ny kulturanalys

I de nordiska ländernas politik ses kulturen just nu som betydelsefull för hela samhällets utveckling, inklusive ekonomisk tillväxt, regional utveckling, demokrati, tillit och sammanhållning, folkhälsa och miljö. Det visar en ny analys från Kulturanalys Norden, ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik som startats av Nordiska ministerrådet. Analysen framhåller att politikens beskrivning av kulturens roll i samhället förändrats över tid, och att nyttoperspektivet ibland kan krocka med idealen kring kulturens frihet.

Kulturanalys Norden analyserar kontinuerligt kulturpolitik i Norden ur olika perspektiv. Några av de senaste rapporterna har handlat om hur kultursektorn i Norden klarade coronapandemin och hur nordisk statistik om offentliga kulturutgifter kan harmoniseras mellan länderna. I den aktuella rapporten ”Kulturens roll och nytta i samhälls­utvecklingen” analyseras hur de nordiska länderna beskriver kulturens roll i politiska styrdokument på nationell nivå.

Både Sverige och Danmark balanserar två perspektiv på kultur

Analysen visar att i danska kulturstrategier och andra politiska dokument framhävs ofta kulturens betydelse för att ge danskarna ett sammanhang och gemensamma referensramar, och bidra till den nationella identiteten. Inför den senaste svenska kulturpropositionen gjordes en utredning som föreslog att kulturpolitiken skulle få en tydligare roll för att uppnå mål inom andra politikområden, så som utbildning, näringsliv och miljö – men i propositionen valde politikerna i stället att betona kulturens egenvärde. I både svensk och dansk kulturpolitik finns sammantaget båda perspektiven: att kulturen har betydelse för samhället på olika sätt, men också att det är viktigt med fri och obunden konst och kultur, visar rapporten.

Forskning visar på kulturens nytta – men kritiseras av andra

I analysen presenteras även forskningsperspektiv på kulturens betydelse. Mycket forskning visar på olika positiva effekter av kulturen, så som att den bidrar till den ekonomiska utvecklingen genom att till exempel ge ökade arbetstillfällen och locka högutbildad arbetskraft till ett område med rikt kulturliv. Forskningen visar också på kulturens betydelse för demokrati och hållbar utveckling genom att exempelvis öka människors engagemang, och för människors hälsa genom att bland annat lindra sjukdomssymptom och sprida kunskap.

Samtidigt lyfts flera kritiska forskarperspektiv, som bland annat handlar om att forskningen inte klarlägger tydliga orsak-verkansamband mellan kultur och samhällsnytta, samt att man inte studerat vad effekten blivit om resurserna satsats på något annat än kultur. Andra forskare är kritiska mot fokuset på om kulturen är nyttig, i förhållande till andra värden.

Utifrån rapporten bedömer Kulturanalys Norden att de nordiska länderna kan behöva tydliggöra hur kulturpolitiken ska förhålla sig till andra politikområden, och när det är relevant att förvänta sig att kulturen ska bidra till nytta. Nyttan bör också sättas i relation till andra perspektiv, som allas möjlighet att delta i kulturlivet samt kulturens frihet, skriver analysförfattarna. (News Øresund)