Klimatet och bostadsfrågan i fokus för Sophie Hæstorp Andersen (S) i valet i Köpenhamn

Sophie Hæstorp Andersen är Socialdemokratiets kandidat till överborgmästarposten i Köpenhamns kommun. Kommun- och regionvalet i Danmark är den 16 november. Sedan 2014 har hon varit ordförande för Region Hovedstaden och då även varit involverad i Öresundssamarbetet. Hon anser att klimatet och bostadsmarknaden är de två största utmaningarna för huvudstaden och hon vill att Köpenhamn ska bidra till att stärka Greater Copenhagen samarbetet inom grön omställning, turism, näringslivsfrämjande och arbetsmarknad. Och hon ser ett behov för nya fasta förbindelser.

Vad vill du ta med dig från tiden som regionrådsordförande till överborgmästarrollen?

– Jag är själv köpenhamnare med stort K och har alltid haft många visioner för staden. Som regionrådsordförande har jag arbetat för en stark huvudstadsregion – med jämlikhet inom vården, bra infrastruktur och ett ökat fokus på den gröna omställningen. Då jag första gången ställde upp i valet till Folketinget var det för Köpenhamn, och med en önskan om bättre villkor för de mest utsatta köpenhamnarna – narkotikamissbrukarna. Det blev sedan verklighet. Mitt arbete som regionrådsordförande har gett mig en unik möjlighet att redan nu ha en ingående kännedom om kranskommunerna. Och därmed också om utmaningar och gemensamma möjligheter. Det hoppas jag kunna utnyttja i Rådhuset också. För Köpenhamn i sig självt är fantastiskt – och kan mycket på egen hand. Men det är fullständigt nödvändigt att samarbetet med kranskommunerna och regionen är tätt och förpliktigande, för vi klarar inte allt ensamma.

Vad är det viktigaste temat för dig i valkampen?

– När jag säger att jag går till val på att göra Köpenhamn mer enat, mer jämlikt och mer grönt, så är det inte endast fina valparoller. Jag menar att Köpenhamn är fantastiskt, men vi kan bli bättre. Vi gör staden mer enad och jämlik genom att stärka våra barns skolor och genom att bygga fler allmännyttiga bostäder. Skolan är en av våra viktigaste samhällsinstitutioner och i Köpenhamn ska vi lyckas med att ge alla våra barn den bästa starten i livet – oavsett stadsdel. Och så ska det byggas fler bostäder och särskilt fler allmännyttiga bostäder. Vi ska som samhälle bort från en acceptans av att det är en naturlag att urbaniseringen skapar städer där det bara finns plats för de med välbetalda jobb. För då förbättrar vi sammanhållningen. Köpenhamn är och ska i högre grad vara en blandad stad, där vi också träffar dem som inte är precis som oss själva. Det ska fler bostäder, som är hållbart byggda, skapa ramarna för – tillsammans med fler gemensamma ytor och gröna andningshål. Och det leder mig till det gröna. Till sist menar jag att det är vår uppgift som huvudstad att gå främst i den gröna omställningen. Danmark är ett föregångsland – Köpenhamn ska gå främst i den förtruppen. Det kräver ett stort jobb från alla parter. Både politiker, invånare och företag. Men det är särskilt viktigt att vi från rådhuset sätter ramarna för att utveckla politik som hela tiden har klimatavtrycket i åtanke. Därför föreslår vi bl.a. en klimatbudget som ska sätta ramarna för all politisk utveckling i Köpenhamn, och att bensin- och dieselbilar i staden ska vara helt utfasade 2030.

Valplakat hängs upp i Köpenhamn. Foto: News Øresund – Sofie Paisley

Vad är den största utmaningen för Köpenhamn de kommande åren?

– Som jag ser det står Köpenhamnn inför två grundläggande utmaningar: en klimatkris och en bostadskris. Bostadspriserna stiger och för att Köpenhamn ska bli en mer jämlik och enad stad så är det essentiellt att vi också får fler bostäder som fler kan betala för. Staden fortsätter växa och om vi verkligen önskar att våra barn och barnbarn ska ha någonstans att bo när de blir äldre, så måste vi bygga fler bostäder och säkra rum för de sociala gemenskaperna i staden, som t.ex. idrott, kultur och natur. Vi ska bygga fler allmännyttiga bostäder och vi ska våga titta på vilka boendeformer vi kan skapa, så att det finns plats för alla i denna stad. Köpenhamn är, i likhet med andra storstäder, fortsatt en stad som de flesta människor kan bo i. Men det har inte blivit så av sig själv.

– Samtidigt står vi inför en klimatkris. Vi behöver inte se längre bort än till sommarens översvämningar i Tyskland och man kan även se hur illa det står till med skogsbränder i både Australien och Kalifornien. Även om man kanske tänker att det inte är lika illa ställt i Danmark, så är det viktigt att vi i god tid klimatsäkrar vår stad och bidrar till att begränsa CO2-utsläppen.

Vilka styrkor/fördelar ser du i samarbetet med Skåne/Sydsverige?

– Jag ser många styrkor, i det att vi på båda sidor om sundet kan bidra med olika resurser och expertiser. Det kan vara till ömsesidig fördel. Ett tätt samarbete mellan Köpenhamn och kommunerna och regioner på hela Själland och Skåne/Sydsverige om grön omställning, life science, infrastruktur, forskning och turism kommer vara ett viktigt steg mot en nordeuropeisk tillväxtmetropol i Greater Copenhagen. Coronakrisen har också understrukit ett till viktigt element i vårt samarbete. Kriser kan alltid uppstå, och om vi har ingått långsiktiga avtal och öppna kommunikationslinjer i fredstid – så är vi bättre rustade tillsammans i kristid.

Vilken roll ska Köpenhamn spela i Greater Copenhagen-samarbetet med de svenska regionerna och kommunerna?

– Köpenhamn ska vara en stad där vi bidrar till att Greater Copenhagen-samarbetet blir markant starkare i sin politiska relevans och i skapandet av resultat. För precis som vi har behov av gemensamma lösningar för klimatkrisen, så har vi även ett ökat behov av gemensamma lösningar för den gröna omställningen av t.ex. transportsektorn och i samarbetet med att locka till oss investeringar och skapa ett bra näringslivsklimat för de företag vi har i regionen.

– Mitt uppdrag är bl.a. att vi i Köpenhamn ska ge klimatet samma tyngd som ekonomin, och det ska alla avtal som sluts inom detta samarbete också. I takt med att vi får utbyggd vår infrastruktur och att Femern-förbindelsen blir färdig, ser jag det som avgörande att samarbetet på tvärs över sundet också blir stärkt. Det blir avgörande för att locka internationella investeringar, stärka turismen och skapa bättre möjligheter för de människor som arbetar på båda sidor om sundet.

På vilket sätt kan Köpenhamn bidra till en mer integrerad arbetsmarknad på tvärs över Öresund?

– I Köpenhamn har vi flygplatsen och den har beskrivits som porten till Norden. Flygplatsen är den viktigaste knutpunkten för oss och för våra svenska grannar och därför ska vi också säkra att det finns en ordentlig och hållbar framtidssäkring av den genom den kommande ombyggnationen, så att den kan ta fler passagerare. Den är vår tillgång till världen och världens tillgång till oss.

Hur tror du att den stigande arbetskraftsbristen i Danmark kan påverka intresset för Öresundsfrågor på den danska sidan?

– Det är inget tvivel om att vi saknar arbetskraft i Köpenhamn och i hela huvudstaden. Ett tätare samarbete inom Greater Copenhagen är med och gör vår megaregion mer synlig internationellt och gör det lättare för oss att locka talanger. Men samarbetet är också nödvändigt för att få löst de många gränshinder som fortsatt finns för dem som bor på den ena sidan av Öresund men som arbetar på den andra. Det behöver vi göra.

Vilka möjligheter ser du med en etablering av en metro mellan Köpenhamn och Malmö?

– Grundläggande tycker jag att det finns behov av fler fasta förbindelser över Öresund i form av både en HH-förbindelse och en utvidgning av metron till Malmö. Metro mellan Köpenhamn och Malmö skulle göra livet enklare för många pendlare. På det sättet är det ett viktigt redskap för att minska biltrafiken. Köpenhamn har ett ambitiöst mål om att bli världens första CO2-neutrala huvudstad och därför behöver den offentliga transporten i huvudstadsområdet också hänga samman bra, så att det tillsammans med cykeln blir det föredragna transportvalet. Det ska dock understrykas att det gäller för alla planer som för utvidgningen av metron att finansieringen först ska vara på plats. Och grundliga förundersökningar kommer under alla omständigheter vara en nödvändighet.

(News Øresund)
Denna intervju är gjord i samband med rapporten State of the Region 2021 som publicerats av Øresundsinstituttet i oktober 2021.