Ingen dömd för svavelutsläpp till havs på fem år

Från och med den 1 januari måste fartygen som trafikerar Östersjön bli mera miljövänliga och släppa ut mindre svavel. Foto: News Øresund.

Den 1 januari skärps reglerna för svavelutsläpp i Östersjön kraftigt, men den nya lagen riskerar att bli tandlös. De senaste fem åren har ingen dömts för att ha brutit mot svavelreglerna till havs.

När EU:s svaveldirektiv träder i kraft sänks den tillåtna svavelhalten i marint bränsle från 1 till 0,1 procent för alla fartyg som rör sig i Öresund och Östersjön.

Transportstyrelsens statistik visar att dagens miljöregler inte har lett till en enda fällande dom under de senaste fem åren.
Från 2010 till maj 2014 kontrollerades 200 fartyg årligen i Sverige. Inspektionerna utfördes i hamn genom oljeprover och kontroll av fartygens bränsledokumentation. Under samma period upprättades 31 anmälningar om överträdelser av de gällande svavelreglerna. Inget av fallen ledde till sanktioner.
Enligt Anna Petersson, chef för Transportstyrelsens miljösektion, finns det flera förklaringar till att överträdelserna inte leder till fällande domar.
– Det tar ganska lång tid innan analyserna från oljeproverna är klara och då har utländska fartyg ofta lämnat landet. Vi står i begrepp att införa handhållna instrument för att kunna få svar på proverna direkt på plats, säger Anna Petersson till News Øresund.

Rent juridiskt har det också visat sig problematiskt att miljöbrottet ligger under straffrätten. Det innebär att enskilda individer ställs till svars och att straffet blir dagsböter eller fängelse. Åklagaren måste också kunna bevisa att personen avsiktligt använde drivmedel med för hög svavelhalt.
– Det straffrättsliga sanktionssystemet har inte fungerat så bra. Det är väldigt svårt att visa att någon har haft uppsåt att bryta mot reglerna. Dessutom är böterna låga och risken finns att ansvaret läggs på en enskild befälhavare, säger Anna Petersson.

När EU:s svaveldirektiv träder i kraft den 1 januari ökar kostnaderna rejält för alla rederier som följer reglerna. Det lågsvavliga bränslet är betydligt dyrare än det nuvarande och det är en tung investering att installera reningsanläggningar ombord.
Transportstyrelsen befarar att oseriösa rederier kommer att kalkylera med risken för att åka fast om sanktionerna inte motsvarar en eventuell vinst. Därför har myndigheten förslagit regeringen att systemet görs om, så att det räcker att påvisa en överträdelse för det ska resultera i en straffavgift. Ett liknande sanktionssystem finns idag för oljeutsläpp.

Kan man säga att det nuvarande kontroll- och sanktionssystemet är tandlöst med tanke på att ingen har blivit dömd på nästan fem år?
– Nej, det tycker jag inte. Systemet med dagsböter har en avskräckande effekt. Det är inte betydelselöst att hamna i kriminalregistret. Dessutom har Sverige varit drivande i samarbetet med de andra Östersjöländerna. Det finns en god samverkan om hur informationsutbytet ska fungera framöver, säger Anna Petersson. (News Øresund – Emilia Söelund)

FAKTA/Svaveldirektivet
EU:s svaveldirektiv träder i kraft den 1 januari 2015. Direktivet reglerar svavelinnehållet i marint bränsle och bygger på riktlinjer från den internationella sjöfartsorganisation IMO. Svaveldirektivet innebär att fartyg som trafikerar de så kallade SECA-områdena, det vill säga Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen, inte får använda bränsle med en svavelhalt på över 0,1 viktprocent. Det är en skärpning från dagens 1 procent. 2020 skärps reglerna globalt. Gränsvärdet utanför skyddszonerna sänks då från dagens 3,5 viktprocent till 0,5 procent.