Folkemødet invigs på Bornholm under torsdagen – Danmarks motsvarighet till Almedalsveckan

Kl 11 på torsdagen invigs danska Folkemødet i Allinge på Bornholm. Fram tills avslutningen på lördag kväll kommer omkring 2 800 events att arrangeras med Danmarks statsminister Mette Frederiksen och övriga partiledare i spetsen. Bland talarna finns även USA:s presidents protokollchef Rufus Gifford som tidigare har varit en mycket uppskattad ambassadör i Danmark. News Øresund är på plats och bevakar.

Den danska demokratifestvalen har sedan 2011 arrangerats i Allinge på Bornholm under vecka 24. Förra året hade Folkemødet som mest 35 000 besökare under en dag. Mötet har svenska rötter. Under 2008 och 2009 besökte Bornholms dåvarande borgmästare Winni Grosbøll (S) Almedals­veckan på Gotland. Året därpå, 2010, blev Nordenvännen och Danmarks dåvarande inrikes- och hälsovårdsminister Bertel Haarder (V) inbjuden av Öresundskomiteen (föregångaren till Greater Copenhagen) att besöka Almedalsveckan.

Allinge på Bornholm dagen innan Folkemødet invigs. Foto: News Øresund

När Bornholms Regionskommun ansökte hos Indenrigs- och Sundhedsministeriet om stöd till att arrangera en demokratifestival på Bornholm blev det början till det samarbete som skapade Folkemødet som sedan 2011 varje år arrangeras i den idylliska byn Allinge på Bornholm. Numera har kommunen överlåtit ansvaret för Folkemødet till den för ändamålet bildade Foreningen Folkemødet.

Allinge på Bornholm dagen innan Folkemødet invigs. Foto: News Øresund

Även om Folkemødet har Almedalsveckan som förebild så finns det vissa skillnader mellan de båda arrangemangen. Folkemødet är kortare (invigs torsdag 15 juni kl 11 och avslutas lördag den 17 juni sent på kvällen), har fler partiledartal per dag, har en större betoning på folkrörelser och folkligt deltagande och det arrangeras färre möten bakom stängda dörrar. Allinge är en mindre by än Visby med färre lokaler och därför arrangeras flertalet arrangemang i tält.

Allinge på Bornholm dagen innan Folkemødet invigs. Foto: News Øresund

I Danmark är det statsministern som med några veckors varsel utlyser nästa val till Folketinget. Val måste ske inom fyra år från senaste valdagen. För att få något av de 175 mandaten i Folketinget krävs att ett parti får minst två procent av rösterna. Det innebär att tröskeln för ett nytt parti att komma in i Folketinget är lägre än i Sverige där riksdagsspärren är fyra procent. Men Danmark har ytterligare en spärr för nya partier. För att ett nytt parti ska få ställa upp i ett folketingsval i Danmark måste det samla in över 20 000 så kallade vælgererklæringer (1/175 av alla giltiga röster vid det senaste folketingsvalet). En vælgererklæring innebär att en person ställer sig bakom att partiet får ställa upp, men innebär inte nödvändigtvis att personen stödjer partiets politik.

Allinge på Bornholm dagen innan Folkemødet invigs. Foto: News Øresund

Efter det senaste Folketingsvalet den 1 november 2022 bröts den danska blockpolitiken upp genom bildandet av en ny mittenregering , den så kallade SVM-regeringen. Den består av Socialdemokratiet, det liberala partiet Venstre och det nya mittenpartiet Moderaterne som grundats av Venstres tidigare partiledare och statsminister Lars Løkke Rasmussen. Det var inte bara Lars Løkke Rasmussen som hoppade av från Venstre och bildade ett eget parti. Det gjorde även Venstres tidigare vice ordförande och migrationsminister Inger Stöjberg som bildat Danmarksdemokraterne med en något oklar borgerlig inriktning men en tydligt restriktiv invandringspolitik.

Allinge på Bornholm dagen innan Folkemødet invigs. Foto: News Øresund

Dansk politik är sedan höstens val under omvandling med en mittenregering och spekulationer om att statsminister Mette Frederiksen är en av toppkandidaterna till posten som ny NATO-chef. Här är några av talarna och aktuella frågor under Folkemødet.

Rufus Gifford är idag USA:s president Joe Bidens protokollchef och har tidigare varit USA:s ambassadör i Danmark under Barack Obamas presidenttid. Han nådde nästan filmstjärnestatus under sin tid i Danmark. Hans medverkan som talare vid Folkemødet är extra intressant med tanke på spekulationerna om att Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) är en av toppkandidaterna till posten som ny NATO-chef. Spekulationerna tilltog i styrka när hon den 5 juni träffade Joe Biden under ett oväntat långt möte i Vita Huset. Själv avvisar Mette Fredriksen uppgifterna om att hon söker NATO-jobbet och nu uppges Polen avvisa hennes kandidatur.

Jakob Ellemann-Jensen är det liberala partiet Venstres partiledare och Danmarks vice statsminister och försvarsminister men väntas inte vara synlig under Folkemødet. Sedan början av februari är han sjukskriven för stress men uppges börja arbeta igen den 1 augusti. Under de senaste tiden har han kritiserats för ett miljardinköp av nytt artilleri från Israel i slutet av januari där Finansutskottet endast fick några timmar på sig att fatta beslut. Det spekuleras fortsatt i om han överhuvud taget kommer tillbaka till sina ministerposter.

Lars Løkke Rasmussen är partiledare för det nya danska mittenpartiet Moderaterne och Danmarks utrikesminister. Han är den mest erfarna politikern i SVM-mitten­regeringen och har tidigare varit partiledare för det liberala partiet Venstre och under den tiden varit Danmarks statsminister. I intervjuer om ryktena kring Mette Frederiksens eventuella kandidatur som NATO-chef avvisar han dessa och pekar på att SVM-regeringen endast funnits i ett halvt år och är beroende av sina initiativtagare. Samtidigt finns det rykten om att Løkke själv kan vara aktuell för en toppost inom EU.

För det borgerliga blå blocket har Venstres val att medverka i SVM-regeringen skapat något av en identitetskris. Flera blå partier gick bakåt i höstens val, däribland De Konservative med partiledaren Søren Pape Poulsen som några månader före valet hade en kraftig medvind. Danmarksdemokraterne, som startades av Venstres tidigare vice ordförande och integrationsminister Inger Støjberg, etablerade sig i förra årets val i dansk politik. Dansk Folkeparti är ett parti i kris som gått från att vara tredje största parti i valet 2019 till att med nöd och näppe hålla sig kvar i Folketinget vid 2022 års val. Nye Borgerlige är ett konservativt parti med tuffare invandingspolitik än Dansk Folkeparti men som för närvarande skakas av en ledningskris och tappar i opinionsundersökningarna. Flyktingar och invandring är inte längre någon stor valfråga konstaterar Center for Nyhedsforsning vid Roskilde Universitet.
(News Øresund)