Färre gränshinder löstes i fjol – men Gränshinderrådet kritiserade id-kontroller utifrån sitt nya krismandat

Det nordiska gränshinderrådet slutar arbeta med frågan om gränspendlares kreditvärdighet, eftersom de bedömer att det är upp till bankerna att utnyttja de möjligheter som redan finns att få information över gränserna. Däremot löstes fyra andra gränshinder av Gränshinderrådet under 2022. Därutöver uppmanade rådet bland annat fjolårets båda svenska regeringar att slopa planerna på återinförda id-kontroller vid Öresund.

Målet för Gränshinderrådets tio ledamöter är att avklara mellan åtta och tolv gränshinder per år, antingen genom att de blir lösta eller genom att de avskrivs eftersom rådet bedömer att det saknas förutsättningar för att lösa dem just nu. Under fjolåret löstes alltså fyra gränshinder, medan det som handlade om gränspendlares kreditvärdighet avskrevs, visar Gränshinderrådets årsrapport. Det är det minsta antalet lösta och avskrivna gränshinder för Gränshinderrådet sedan 2014.

Samtidigt arbetade rådet även på fyra av de temaområden som pekats ut som särskilt viktiga i det nordiska samarbetet: att myndigheternas digitala verktyg inte fungerar över gränserna, erkännande av yrkeskvalifikationer, folkbokföringssamarbete, samt skatterelaterade gränshinder. Det temaområde som kommit längst i förhållande till möjliga lösningar gäller erkännande av yrkeskvalifikationer, där Gränshinderrådet bland annat samarbetat med Nordiska rådet om ett projekt som undersökt case inom byggbranschen.

Dessutom har Gränshinderrådet numera ett bredare mandat att agera för fri rörlighet i Norden i kristider. Det nyttjade man i fjol bland annat till att skriva två brev till den svenska regeringen kring problemen med att återinföra id-kontroller mellan Danmark och Sverige – något som rådet ansåg vore ett dråpslag mot arbetspendlingen mellan Sverige och Danmark. Åtgärder för att kunna återinföra id-kontroller föreslogs dels av den förra svenska regeringen efter Rysslands invasion av Ukraina, dels utgör det en punkt i Tidöavtalet mellan den nuvarande svenska regeringen och Sverigedemokraterna.

– Vi såg både under covidpandemin och nu under den ryska invasionen av Ukraina att fler och fler intressen kolliderar när de nordiska länderna vill beskydda sina befolkningar och slå vakt om den inre säkerheten. Därför satte Gränshinderrådet under fjolåret stort fokus på att den grundläggande fria rörligheten mellan våra länder inte ska nedprioriteras till fördel för id- och gränskontroller i gränsregionerna, säger Norges ledamot Vibeke Hammer Madsen, som var ordförande för Gränshinderrådet under 2022, till Norden.org.

News Øresund – Anna Palmehag

Fakta: Lösta och avskrivna gränshinder under 2022

– Löst: Rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag. Den 1 augusti 2022 trädde en lag i kraft i Sverige som gör det möjligt att få tjänstledighet för politiska uppdrag i andra länder inom EES, Schweiz och Storbritannien. Hindret är tidigare löst i Norge, men kvarstår i Finland där det inte är möjligt att få tjänstledigt för ett politiskt uppdrag i ett annat nordiskt land.

– Löst: Erkännande av föräldraskap för familjer med samkönade föräldrar. Tidigare har Sverige inte erkänt föräldraskapet för den kvinna som inte fött barnet, när det gäller samkönade par som fått barn genom assisterad befruktning i ett annat nordiskt land – även om föräldraskapet fastställts där genom samtycke. Den 1 augusti 2022 trädde en lag i kraft i Sverige, som innebär att föräldraskapet kan erkännas även för föräldern som inte födde barnet, om det fastställts i landet där den assisterade befruktningen ägde rum.

– Löst: Nationella begränsningar för forskningsmedel. Hindret är löst i Finland, genom att Finlands Akademi kan bevilja forskningsmedel till en utländsk organisation om det på något sätt främjar den finländska forskningen. Hindret kvarstår i Sverige, vilket försvårar forskningssamarbete över gränserna.

– Löst: Tillägg till pensionärer för att säkra minimiinkomst på Island. Islänningar som bott och arbetat i andra nordiska länder har haft svårt att säkra minimiinkomsten när de flyttat tillbaka till Island, men hindret är nu löst.

– Avskrivet: Kreditvärdighet för exempelvis gränspendlare och utländska sommarstugeägare. Ett vanligt problem som bland annat drabbar gränspendlare och personer med sommarstuga i ett annat nordiskt land är att det kan vara svårt att få banklån eller exempelvis kredit för att handla på nätet för personer som har sina inkomster i grannlandet. Rent juridiskt är det möjligt att få kreditupplysningar från ett annat nordiskt land, men överföringen av information är beroende av bankernas datasystem. Ett annat problem kan vara om exempelvis kreditinstitut inte godkänner samordningsnummer, utan enbart personnummer. Dessutom finns det vissa oklarhet kring hur skulder kan drivas in över gränserna. Gränshinderrådet har beslutat att avskriva hindret, med motiveringen att även om det juridiska är på plats finns det problem i verkligheten som rådet inte kan arbeta med, då det är upp till aktörerna att använda sig av de möjligheter som finns.

Läs mer om hindren i Gränshinderdatabasen.