En balanskonstnär med stora krav på precision

John Womersley, generaldirektör för ESS sedan november, betonar hur viktigt det är att även industrin inser nyttan med såväl ESS som närliggande Max IV och andra materialforskningsanläggningar. Foto: News Øresund – Jenny Andersson

Att bygga materialforskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund kräver såväl politisk som bokstavlig fingertoppskänsla. Det vet den nya generaldirektören John Womersley, som tillträdde i slutet av förra året. Han är ansvarig för att 15 europeiska länder tillsammans ska utveckla, bygga och koppla ihop vetenskapliga instrument, en accelerator och en målstation, så avancerade att de aldrig tidigare testats i full drift.

1,84 miljarder euro är budgeten för bygget av neutronforskningsanläggningen ESS, som just nu växer fram på slätten strax norr om Lund. När den står klar, med sitt datacenter i Köpenhamn, ska den vara upp till hundra gånger mer kraftfull än dagens främsta anläggningar. 15 europeiska länder satsar sina pengar och förhoppningar på att det vid ESS ska gå att studera och ta fram material för nya och bättre kretskort, batterier, tyger, plaster, bränslen, läkemedel och mycket mera.

Den som är ansvarig för att förväntningarna infrias är sedan i november britten John Womersley. Han är själv inte expert inom just spallationsteknik – även om det finns beröringspunkter med hans forskningsområde partikelfysik – men han har å andra sidan erfarenhet från den här typen av europeiskt samarbete som användes för att bygga detektorerna till partikelacceleratorn vid Cern där Higgspartikelns existens kunde bevisas. John Womersley är professor i experimentell fysik och som partikelfysiker har han suttit på många tunga beslutsposter både i Europa och USA. Som chef för The Science and Technology Facilities Council (STFC) i Storbritannien var han bland annat med om att rekommendera den brittiska regeringen att gå med i ESS-projektet.

– Jag har kommit hit eftersom det här är ett av de största och mest spännande forskningsprojekten i Europa just nu och för mig är det en utmaning. ESS ska bidra till att lösa verkliga världsproblem som är relevanta för samhället och näringslivet. Anläggningen är intressant för ett brett spektrum av forskningsområden, länder och intressenter, och det är viktigt att vi infriar deras förväntningar. Så ansvaret är stort, säger han när News Øresund möter honom på kontoret i Lund.

Mest kritisk är målstationen

Samtidigt, på byggarbetsplatsen på Brunnshög, har entreprenören Skanska nyligen avslutat den omfattande pålningen under vissa byggnader som är på väg att uppföras för att säkerställa att de står fullständigt stadigt.

– Det finns alltid utmaningar i ett sådant här projekt. Jag har varit inblandad i flera större projekt och inget går någonsin helt enligt planen. Vi ser ständigt över budgeten och tidsplanen, så att vi ska hålla oss inom finansieringen och leverera forskning till den deadline vi utlovat, säger John Womersley, men ler samtidigt.

Han trivs med att vara den som är ytterst ansvarig, den vars bord allting landar på.

Än har han bara några månaders erfarenhet av jobbet, men talar redan engagerat om att föra samman alla länder, alla människor och alla komponenter, som ned i minsta precision måste hänga samman. Det allra mest kritiska är själva målstationen, där protonerna som accelererats till nära ljusets hastighet ska krocka med det tunga materialet volfram och slå loss neutroner som leds ut till experimentstationerna.

– Om det uppstår några problem riskerar den att bli en felande länk. Vi designar en målstation som ska klara en mer kraftfull protonstråle än någon annan anläggning i världen. Den måste fungera i större hetta och med högre strålningsdos. Dessutom kommer själva målmaterialet, volframen, att rotera. Designen är alltså ny och otestad i full drift, men vi tror att den ska fungera. Men fram till att det har påvisats vidtar vi alla nödvändiga försiktighetsåtgärder och följer ett rigoröst testprogram, säger John Womersley.

Sverige och Danmark är båda värdländer för ESS och datacentret ligger i Köpenhamn. Här visar John Womersley bygget för en delegation med Danmarks forskningsminister Søren Pind (Venstre). Foto: News Øresund – Jenny Andersson

3,2 procent av finansieringen saknas

En annan faktor som komplicerar bygget är samtidigt det som gör hela projektet möjligt: det europeiska samarbetet. Alla länderna bakom ESS bidrar, antingen med pengar eller så kallat in kind-bidrag, som kan utgöras av forskningsutrustning som konstrueras och levereras till ESS eller faktiska arbetstimmar. Förhandlingarna har resulterat i att värdländerna Sverige och Danmark i högre grad bidrar med kontanta medel, medan övriga länder i större utsträckning bidrar ”in kind”. Orsaken till det är dels att de andra medlemsländerna helst vill att pengarna ska komma de egna universiteten och laboratorierna till godo, men också att det är praktiskt nödvändigt eftersom den expertis och erfarenhet som krävs i vissa fall inte finns i Sverige eller Danmark.

– Det är en win-win-situation om det fungerar bra. Det enda negativa är den extra ledningskomplexiteten som den här typen av finansieringsmodell innebär. Vi måste ha mycket nära kontakt med alla som bidrar med in kind, men vi kan inte behandla dem som underleverantörer eftersom vi inte ber dem att leverera utrustning som redan är väl testad och kommersiellt tillgänglig. Vi ber dem att utföra forskning och att utveckla utrustning som är mer kraftfull än den som är tillgänglig idag, att ta fram ny teknologi och en del av risken tas av våra in kind-partners. Det är mer som ett samarbete än en kommersiell anskaffning, säger John Womersley och berättar att han nyligen besökt ett laboratorium i Paris där det byggts upp en hel avdelning med 70 anställda som arbetar med att utveckla vetenskaplig utrustning till ESS.

Samtidigt måste ytterligare finansiering säkras, för att budgeten ska få full täckning. Fortfarande saknas 3,2 procent – eller 59 miljoner euro – av de 1,84 miljarderna euro som måste till för att hela projektet ska kunna färdigställas. I den redan säkrade delen av finansieringen räknas Spanien in, som trots att de ännu inte formellt tagit beslutet att gå in som fullvärdig medlem redan genomfört sina första in kind-leveranser av utrustning till bygget. Enligt ESS står Nederländerna och Belgien på tur som nya medlemsländer, och de väntas bidra med cirka en procent vardera av den totala konstruktionsbudgeten. John Womersley säger sig inte vara orolig för att få in pengarna.

– Vi har tre länder som ännu inte helt har skrivit på. Vi är ganska optimiska vad gäller arbetet med att fylla igen det hålet, för Nederländerna har vi ännu inte inkluderat i vår finansiella planering. Vi fortsätter också att aktivt söka nya partnerländer både i och utanför Europa, säger han.

Nedsläppt i en racerbil mitt under loppet

Själv har han nyligen flyttat till Köpenhamn för jobbets skull och försöker nu integrera sig i Danmark.

– Jag såg den danska drottningens nyårstal på tv, men förstod tyvärr ingenting så jag behöver jobba på danskan. Jag tycker mycket om Köpenhamn. Staden balanserar på ett trevligt sätt mellan att vara en huvudstad med kosmopolitisk kultur och är ändå liten nog att fortfarande vara mänsklig, säger han.

Id- och gränskontrollerna har dock försvårat arbetspendlingen mellan de båda länderna, vilket har fått till följd att John Womersley kör till jobbet i Lund, trots att han på fritiden är något av en tågentusiast som brukar färdas Europa runt bakom olika ånglok.

– Att pendla till Lund är bekvämt och enkelt, men jag önskar att det vore lättare med tåget, för då skulle jag mycket hellre välja det. För mig och ett antal andra ESS-anställda är det här en daglig irritation, som vi hoppas blir löst förr snarare än senare, säger han.

Om ångtågen som fascinerar honom vanligtvis bara kommer upp i en högst måttlig hastighet är det snarare som en accelererande racerbil han vill beskriva ESS-bygget – och som ny generaldirektör beskriver han det som att han blivit nedsläppt i förarsätet mitt under loppet.

– Vi håller på att lära oss hur vi ska köra den så bra som möjligt, med starkt stöd av ett engagerat forskarteam. Vi måste ta beslut väldigt snabbt. Vi har fått förtroendet av de europeiska skattebetalarna att förvalta en stor mängd pengar och vi måste undvika förseningar, för det finns inga extra tillskott att få. Men att arbeta fort är inte bara viktigt för att hålla budgeten, utan också för att vi ska kunna leverera forskningsmöjligheterna så snart som möjligt, för det är ju verkligt viktiga problem som ska lösas, säger han. (News Øresund – Anna Palmehag)

Fakta/ ESS

European Spallation Source (ESS) är ett europeiskt samarbetsprojekt för att bygga en neutronforskningsanläggning som blir upp till hundra gånger mer kraftfull än dagens anläggningar. Själva anläggningen byggs i Lund och datacentret ligger i Köpenhamn. Kostnaden för anläggningen beräknas till 1,84 miljarder euro i 2013 års priser.

Vid anläggningen kommer en mängd olika material att studeras, från plast och läkemedel till motorer, proteiner och molekyler, ner på nanonivå.

Tolv länder är fullvärdiga medlemmar: Danmark, Estland, Frankrike, Italien, Norge, Polen, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Ungern, medan Belgien, Nederländerna och Spanien har observatörsstatus. Sverige och Danmark är värdländer.

För närvarande har ESS 396 anställda från 49 länder och när anläggningen är i drift väntas personalen uppgå till omkring 500 personer.

Forskningsanläggningen i Lund kommer att öppna för forskning år 2023. Då förväntas den besökas av 2–3 000 forskare varje år.

Källa: ESS