De ekonomiska Vismændene vill höja pensionsåldern och underlätta invandring av arbetskraft

De Økonomiske Råd och deras Vismændene anser att dansk ekonomi är robust men att det krävs en stram finanspolitik, höjd pensionsålder, höjda boskatter och ökad arbetskraftsinvandring för att uppnå en ekonomisk tillväxt på drygt två procent årligen fram till 2025. Foto: News Öresund

De Økonomiske Råd och de så kallade Vismændene räknar med att dansk ekonomi växer med drygt två procent i år och fram till 2025 men det förutsätter en stram finanspolitik och att pensionsåldern höjs mer än vad genomsnittsåldern ökar. Samtidigt vill de stimulera invandringen av arbetskraft för att undvika en överhettning på arbetsmarknaden.

Underlätta invandring av arbetskraft, överväg att ändra budgetlagens underskottsgräns för att undvika kortsiktiga åtstramningar, höj bostadsskatten och ha en fortsatt stram finanspolitik. Det är några av råden från Vismændene i De Økonomiske Råd som presenterades på tisdagen.

Medan politikeran på Christiansborg skärpt reglerna för invandring så vill Vismændene göra tvärtom för att öka utbudet av arbetskraft.
– Utländsk arbetskraft bidrar generellt positivt till dansk ekonomi. Det gäller särskilt utlänningar som befinner sig lite högre upp i lönefördelningen och därmed inte konkurrerar direkt med lågutbildade danskar, säger overvismand Michael Svarer i en kommentar.
– Om man önskar att locka till sig mera kvalificerad arbetskraft till Danmark är en möjlighet att sänka beloppsgränsen i Beløbsordningen.

Beløbsordningen fastställer den årslön som krävs för att utländsk arbetskraft på ett förenklat sätt ska få uppehålls- och arbetstillstånd i Danmark. Den 1 februari 2017 höjdes beloppsgränsen till 408 800 danska kronor per år.

Vismændene föreslår även att utlänningar ska få en tillfälligt sänkt topskatt under de första fem åren i Danmark vilket de tror gör det mera attraktivt för högkvalificerad arbetskraft att flytta till Danmark.

Den danska regeringen får beröm för att fastfrysningen av bostadsbeskattningen från 2001 upphävs men det räcker inte anser Vismændene. Bostadsskatten måste höjas för att inte investeringar i bostäder ska favoriseras i förhållande till investeringar i företag.

När det gäller Budgetlovens regler om att underskottet för de offentliga finanserna inte får bli större än 1/2 procent av BNP ifrågasätts det i rapporten. Regeln bidrar till sunda offentliga finanser men begränsar flexibiliteten när det gäller till exempel skattesänkningar eller offentliga investeringar som kan kräva kortsiktiga åtstramningar. Michael Svarer betecknar finanspolitiken som ”mer än hållbar” men höjer samtidigt ett varnande finger för att den effektiva pensionsåldern måste höjas minst i takt med den ökade livslängden.
– Bedömningen bygger dock på att pensionsåldern i framtiden höjs och att det sker i ett tempo så att framtida generationer får färre år som pensionärer än den nuvarande.

Den ekonomiska tillväxten fram emot 2025 väntas bli högre än den genomsnittliga tillväxten de senaste åren och beror främst på en ökad sysselsättning som en följd av de senaste årens arbetsmarknadsreformer. Räknat per invånare väntas tillväxten bli 1,6 procent per år fram till 2025 vilket är 0,2 procentenheter mer än perioden 1980 till 2016. För att den positiva prognosen ska bli verklighet krävs att fem krav uppfylls:
1. Arbetsstyrkan och sysselsättningen ska växa med 165 000 personer fram till 2025, bland annat genom ovan nämnda reformer som höjer den effektiva pensionsåldern.
2. Det behövs ett omfattande arbete med att öka danskarnas kvalifikationer på arbetsmarknaden. Arbetskraften behöver vidareutbildas.
3. Danskarna i åldern 20-64 år måste öka sin veckoarbetstid.
4. Integrationen måste öka så att sysselsättningen ökar även bland flyktingar och invandrare.
5. Företagen måste öka sina investeringar med 50 procent under de kommande nio åren. (News Øresund)

Det Økonomiske Råds prognos för dansk ekonomi
(förändring procent, siffran för 2025 avser medeltal 2019-2025)

BNP (real)
2016  1,3
2017  2,1
2018  2,1
2019  2,2
2025  2,1

Timlön
2016  2,2
2017  2,5
2018  2,7
2019  3,1
2025  3,1

Inflation
2016  0,5
2017  1,1
2018  1,4
2019  1,2
2025  1,5