Danske Banks vd avgår i spåren av penningtvättskandal

En extern utredning slår fast att Danske Bank kunde ha upptäckt den misstänkta penningtvätten i sin estniska filial långt tidigare än vad de gjorde. Foto: News Øresund

Bristande insyn gjorde att misstänkt penningtvätt kunde ske i Danske Banks filial i Estland, konstaterar en extern undersökning som banken offentliggjorde under onsdagen. Enligt Berlingske rör det sig om misstänkta transaktioner för minst 53 miljarder danska kronor.Trots varningar från estniska och ryska myndigheter år 2007 upptäcktes inte aktiviteten förrän 2014. Danske Banks vd Thomas Borgen meddelar nu att han kommer avgå.

Danske Bank offentliggjorde under onsdagen sin utredning av misstänkt penningtvätt i bankens estniska filial, vilket Berlingske var först med att rapportera om i mars förra året. I och med offentliggörandet meddelade bankens vd, Thomas Borgen, att han kommer avgå så fort en ersättare är utsatt.

”Även om utredningen som genomförts av en extern advokatbyrå slår fast att jag har levt upp till mitt juridiska ansvar tror jag det är bäst för alla parter att jag avgår”, kommenterar Thomas Borgen sitt beslut i ett pressmeddelande.

Undersökningen, utförd av advokatbyrån Bruun och Hjejle, har riktat in sig på aktivitet i bankens estniska filial, mellan åren 2007 och 2015, gjord av kunder som inte har varit bosatta i Estland.

Enligt undersökningen hade Danske Bank flera möjligheter att upptäcka den misstänkta aktiviteten tidigare än vad de gjorde. Bland annat pekade både den estniska finansinspektionen och den ryska centralbanken redan 2007 på att kriminell aktivitet såsom penningtvätt kunde förekomma.

Den misstänkta penningtvätten kunde ske för att Danske Bank saknade insyn i sin Estniska filial, slår undersökningen fast. Filialen hade en egen digital plattform och misstänkta transaktioner granskades därför inte på samma sätt som verksamheten i resten av koncernen. Dessutom var många dokument, till exempel kundinformation, skrivna på estniska eller ryska.

Exakt hur mycket pengar som ska ha tvättats i Danske Banks filial i Estland slår undersökningen inte fast. Men det finns uppgifter som ger en indikation på skandalens omfattning:

• Undersökningen omfattar totalt 15 000 kunder och transaktioner värda 200 miljarder euro.
• De 6 200 kunder med flest riskfaktorer har analyserats närmare och i undersökningen konstaterar Bruun och Hjejle att en majoritet av dem har varit involverade i misstänkt aktivitet.
• Danske Bank uppger själva att de har tjänat omkring 1,5 miljarder danska kronor på misstänkta transaktioner. Denna summa ska banken nu donera till en stiftelse och användas för att bekämpa ekonomisk brottslighet.
• Enligt Berlinske rör det sig om misstänkta transaktioner för minst 53 miljarder danska kronor.

Filialen i Estland blev en del av Danske Bank 2007, i och med köpet av finska Sampo Bank och dotterbolag AS Sampo Pank.

En av Nordens idag mäktigaste finansmän, Björn Wahlroos, var fram till 2007 styrelseordförande i Sampo bank. I ett mejl till Berlingske skriver Mirko Hurmerinta från Sampo Banks kommunikationsavdelning att de inte har varit en del av Danske Banks undersökning och att de inte har märkt någon kriminell aktivitet under sin ägandeperiod.

(News Øresund – Mandus Örarbäck)

Fakta: Turerna kring penningtvättskandalen i korthet

2006: Danske Bank offentliggör att de ska köpa den finska banken Sampo Bank. Affären inkluderade även Sampo Banks estniska dotterbolag AS Sampo Pank, som sedan 90-talet hade en portfölj av kunder som inte var bosatta i Estland.

2007: Den estniska finansinspektionen riktar kritik mot AS Sampo Pank i och med en inspektion och den ryska centralbanken pekar på att kriminell aktivitet såsom penningtvätt kan förekomma i banken.

2008: AS Sampo Pank görs om till en estnisk filial av Danske Bank.

2014: Efter larm från visselblåsare och interna revisionsrapporter står det klart för Danske Bank att den estniska filialens förebyggande åtgärder mot penningtvätt var uppenbart bristfälliga och otillräckliga.

2015: Portföljen innehållande kunder som inte var bosatta i Estland stängs.

2017: Danske Bank erkänner att det var brister i bankens kontroller och ledning som ledde till att den estniska filialen kunde missbrukas till bland annat penningtvätt.

2018: En dansk riksåklagare inleder i augusti en formell utredning av de misstänkta affärerna.

2018: I en intervju med Berlingskeuppger det amerikanske finansdepartementets enhet för ekonomisk kriminalitet och terrorfinansiering att de följer penningtvättskandalen noga och har ett tätt samarbete med både danska och estniska myndigheter.

Källor: ”Rapport om non-resident porteføljeni Danske Banks estiske filial”, Berlingske, Sydsvenskan

Fakta: Danske Bank

Danske Bank bedriver affärer i 16 länder.
Nettoinkomsten för bankens affärer i Norden uppgick till 70,7 miljarder danska kronor under 2017, varav affärerna i Danmark stod för 75 procent.
Den totala nettoinkomsten under 2017 var 76,2 miljarder danska kronor.
Banken har omkring 14 500 anställda i Norden, varav cirka 9 900 av dem arbetar i Danmark.
Thomas F. Borgenmeddelade 19 september att han kommer avgå från posten som Danske Banks vd, men kommer fortsätta fram till att en ersättare är utsatt. Danske Banks styrelseordförande är Ole Andersen.
A.P. Møller Holding Group är med omkring 20 procent av kapital och röster den största aktieägaren i Danske Bank.

Källa: Øresundsinstituttet