Det danska “krisvalet” gör att frågor om skattesänkningar och land-stad hamnar i bakgrunden

Innan det danska folketingsvalet utlystes den 5 oktober med valdag den 1 november fanns det tecken på ett kommande regeringsskifte i Danmark. I augusti rapporterade Berlingske om att regerande Socialdemokratiet såg ut att gå mot sitt sämsta valresultat på över 100 år. Samtidigt var Det Konservative Folkeparti på väg att bli större än liberala Venstre, och tidigare Venstreministern Inger Støjberg och hennes nya parti Danmarksdemokraterne, fick i opinionsmätningarna cirka 10 procent av rösterna. Nu, efter drygt halva valkampen, ser det helt annorlunda ut. I den senaste opinionsmätningen ser Socialdemokratiet ut att klara sig bättre än under valkampen 2019, Venstre ser åter ut att bli större än de Konservative och den tidigare borgerliga statsministern och Venstreledaren Lars Løkke Rasmussen och hans nya parti Moderaterne ser ut att bli större än Inger Støjberg och Danmarksdemokraterne. Medieforskarna Mark Blach-Ørsten och Mads Kæmsgaard Eberholst på Center for Nyhedsforskning på Roskilde Universitet följer och forskar kring mediebevakningen av det danska valet och skriver här för News Øresund om de aktuella forskningsresultaten och valtrenderna.

Samma maktfördelning som nämns ovan kan utläsas av nyhetsmediernas rapportering om de olika partierna och partiledarna. Mätt under perioden 5 till 22 oktober visar våra analyser att Socialdemokratiet har fått störst omtal i medierna med en andel på 21,9 procent, medan Venstre har fått 15,4 procent, de Konservative 11,8 procent, Moderaterne 5,8 procent och Danmarksdemokraterne 5,5 procent. Samtidigt visar analysen också att regeringens stödpartier i det röda blocket alla får mer publicitet än Venstre och de Konservatives stödpartier i det borgerliga blå blocket. Således får De Radikale en andel av medietäckningen på 7,8 procent, Socialistisk Folkeparti får 6,7 procent och Enhedslisten 6,0 procent. I det borgerliga blå blocket får  Dansk Folkeparti 5,7 procent av omtalet i medierna, Liberal Alliance 4,3 procent och Nye Borgerlige 3,5 procent.

Krisvalet flyttar fokus bort från skattesänkningar och stad-landsbyggd
En möjlig förklaring till valkampens utveckling – förutom de Konservatives partiledare Søren Pape Poulens personliga felsteg – kan vara att valet utlystes mot bakgrund av ett antal kriser: en säkerhetspolitisk kris, klimatkrisen, välfärdskrisen och den ekonomisk krisen. Denna bakgrund har gjort det svårare för till exempel de Konservatives partiledare Søren Pape Poulsen, som satte alla segel för att tala om “skattesänkningar”, och för Danmarksdemokraternes partiledare Inger Støjbergs uppgörelse mellan “stad och land”. För ingen av dessa enskilda frågor passar särskilt bra in i ett krisval där en hel rad andra frågor tävlar om väljarnas uppmärksamhet. Omvänt har samma “krisval” gynnat tre andra partier: regerande Socialdemokratiet,  liberala Venstre som har kommit med sitt eget samlade bud på en egen helhetslösning på de många kriserna och nya partiet Moderaterne under ledning av den tidigare statsministern och Venstreledaren Lars Løkke Rasmussen där de många kriserna utgör en nästan perfekt bakgrund för hans önskan om ett samarbetet över mitten i dansk politik.

Klicka här för att följa Roskilde Universitets forskningen om Folketingsvalet 2022

Text: Mads Kæmsgaard Eberholst och Mark Blach-Ørsten, Center for Nyhedsforskning på Roskilde Universitet, för News Øresund