Danska “Sankt Hans” och svenska “Midsommar” är samma högtid som firas med olika traditioner

Att fira årets ljusaste dag är en gammal tradition som firas både i Danmark som Sankt Hans-afton och i Sverige som Midsommarafton. Högtiden har sitt ursprung i medeltida bondesamhällen, där traditionen tillskrevs magiska krafter och firandet symboliserade övergången mellan vår och sommar. Som många andra högtider är det en blandning av folktro och kristendom som ligger till grund för firandet.

Själva namnet syftar på den katolska Johannes Döparens dag den 24 juni och går tillbaka till förre 1500-talet, då både Danmark och Sverige var katolska. I Danmark kallas dagen fortfarande Sankt Hans (det danska namnet på Johannes Döparen), men i Sverige är dagen helt frikopplad från religiösa referenser.

I Sverige valde man 1953 en pragmatisk lösning för att bättre passa in i arbetsveckan och förlade firandet till en fredag mellan den 20 och 26 juni. I Danmark är det alltid den 23 juni, oavsett veckodag. Detta gör också skillnad i hur mycket dagen firas. För svenskar är det en stor helgdag med många traditioner, som börjar tidigt på eftermiddagen med dans kring midsommarstången, ett blomsterprytt träkors och spelmansmusik, samt mattraditioner som sill, potatis, köttbullar och jordgubbar. I Danmark är det en vanlig arbetsdag där man samlas tidigt på kvällen för att grilla eller ha picknick runt en brasa, bränna en häxdocka, sjunga “midsommarsången” och lyssna på ett båltal. I år kommer Sankt Hans-firandet att hållas utan brasor i större delen av landet, med undantag för vissa platser där Danske Beredskab har beslutat att förbjuda brasor på grund av det torra och varma sommarvädret.

Enligt DR är det senaste förslaget från det danska partiet Alternativet att Sankt Hans-dagen ska få en ny innebörd och bli en feministisk högtidsdag. Förslaget är också att kalla dagen för Midsommardagen, för att hedra jämställdhet och en koppling till naturen.

(News Øresund – Anne Slot Einarsson)