Dansk regeringskris hotande nära – Dansk Folkeparti på kollisionskurs med Liberal Alliance

Dansk Folkepartis ledare Kristian Thulesen Dahl bryter mot sin regel om att aldrig ställa ultimativa krav. På fredagskvällen meddelade han enligt Danmarks Radio att partiet lämnar förhandlingarna med Venstreregeringen om en långsiktig så kallad 2025-plan tills Liberal Alliance släpper sitt ultimativa krav om att toppskatten ska sänkas även för de med högst inkomster. Det innebär att två av Venstres stödpartier är på kollissionskurs med varandra och att risken för ett nyval ökat. Foto: News Øresund

Dansk Folkeparti hoppar av förhandlingarna om den danska regeringens långsiktiga 2025-plan och säger definitivt nej till Liberal Alliance ultimata krav om sänkt toppskatt med fem procentenheter för alla. Det uppger Danmarks Radio. Att de två stödpartierna till Venststreregeringen är på kollisionskurs innebär att risken för att ett danskt val utlyses redan i år ökar. Men det kan också tolkas som hård retorik i ett tufft förhandlingsspel.

Om striden om toppskatten ska sluta med ett nyval kan valet lika gärna komma nu, sade Dansk Folkepartis ledare Kristian Thulesen Dahl till Danmarks Radio på fredagskvällen.
I helgen höll Dansk Folkeparti landsmöte i  Herning och i sitt tal inledde partiets ledare Kristian Thulesen Dahl med att ställa en fråga till de omkring 1 300 partimedlemmarna som var på plats:
– Är ni klara för val?

Han har ett starkt väljarstöd bakom sig när han gör utspelet på fredagskvällen. En färsk opinionsmätning gjord av företaget Megafon visar att 67 procent av Dansk Folkepartis väljare föredrar ett nyval framför en sänkt toppskatt för alla.

Kristian Thulesen Dahls besked till statsministern och Venstreledaren Lars Løkke Rasmussen och Liberal Alliances ledare Anders Samuelsen innebär att Dansk Folkeparti endast är beredda att stödja förhandlingarna om 2025-planen om Liberal Alliance släpper sitt ultimativa krav på att toppskatten ska sänkas för alla. Toppskatten på 15 procent betalas av alla som har en inkomst över 467 300 danska kronor om året.

Lars Løkke Rasmussens minoritetsregering har i sitt förslag till 2025-plan föreslagit en sänkning av toppskatten från 15 till 10 procent men bara för inkomster upp till en miljon kronor. Förslaget är en försök att balansera stödpartierna Dansk Folkeparti och Liberal Alliances oförenliga krav på skatteområdet.

Genom sitt utspel på fredagskvällen skyndar Kristian Thulesen Dahl på förhandlingarna om 2025-planen. Han har tidigare i veckan sagt till Politiken att Dansk Folkeparti är öppna för att förhandla med Venstre och Socialdemokraterne om 2025-planen. Därmed har han öppnat för tre alternativ:
1. Liberal Alliance ger upp sitt ultimativa krav på skattesänkning för höginkomsttagare.
2. Det blå regeringsblocket spricker i 2025-förhandlingarna och Venstre gör upp med Dansk Folkeparti och Socialdemokraterne.
3. Lars Løkke Rasmussen tvingas utlysa nyval.
(News Øresund)

Fakta/2025-planen
Planen presenterades den 30 augusti och är Venstreregeringens första bud och håller nu på att förhandlas med Folketingets partier. Här är några av de viktigare punkterna:

• Nytt jobbskatteavdrag för låginkomsttagare.
• Sänkning av toppskatten med fem procentenheter för dem som tjänar under en miljon danska kronor om året.
• Jobbpremie på upp till 30 000 danska kronor för långtidsarbetslösa som får jobb.
• Sänkt barnbidrag – gradvis, utifrån antalet barn.
• Sänkt skatt på aktie- och kapitalinkomster.
• Sänkt skatt för nyföretagare.
• Avskaffande av den så kallade PSO-avgiften, en energiskatt som lagts på elräkningen och gått till utveckling av förnyelsebar energi. Flera partier – Konservative, Socialdemokraterne och Radikale – kritiserar 2025-planen i stort för brist på miljötänk, rapporterar Danmarks Radio.
• Serviceavgifterna i den offentliga sektorn får stiga med i genomsnitt 0,5 procent om året. Förslaget utgör en höjning jämfört med Venstres senaste valplattform, men får ändå kritik från forskare och partier, bland annat Dansk Folkeparti, som menar att det i själva verket innebär en reell sänkning av välfärdsnivån, i och med att en åldrande befolkning kräver mer vård och att Danmark tagit emot många flyktingar med låg utbildningsnivå. Det skriver Berlingske.
• Pensionsåldern höjs från 67 till 67,5 år från år 2025.
• En lag ska göra det möjligt att avvisa flyktingar på gränsen och skicka dem tillbaka till exempelvis Tyskland om regeringen bedömer att Dublinkonventionen brakat samman. Ett kontroversiellt förslag eftersom det kan innebära att Danmark bryter mot sina internationella åtaganden, skriver flera medier.
• Minskat mottagande av kvotflyktingar.
• Studiebidraget per månad sänks medan det räntefria studielånet höjs, så att båda blir lika stora. Lars Løkke Rasmussen har kritiserats eftersom han i valrörelsen i fjol lovade att inte röra studiebidraget, uppger Politiken.
• 24 miljarder danska kronor avsätts för att förhindra en skattesmäll för många bostadsägare, när ett nytt fastighetsvärderingssystem införs. Stödpartiet Konservative, med forskare i ryggen, är kritiska mot att beloppet är för lågt, rapporterar Berlingske.