Dansk chef uppskattar den svenska kulturens öppenhet inför att samverka

Två nya utställningar öppnade på Malmö Konstmuseum i juni. Chefen, danska Kirse Junge-Stevnsborg, är mycket nöjd med resultatet. Hon ser bland annat fördelar med det svenska sättet att samverka kring att utveckla utställningar och ett bredare kulturutbud. Och att fokus ligger på att göra konsten tillgänglig för fler.

Det är en ljummen junidag. Malmö Konstmuseum har just slagit upp dörrarna för två nya utställningar. Den ena utställningen rymmer utvalda verk från museets samling, som består av 40 000 olika verk. Målningar, skulpturer, möbler och konsthantverk från 1500-talet fram till nutid har placerats stilhistoriskt i områden utifrån de olika epokerna.

– Utställningen har byggts upp kronologiskt, men vi har också, tillsammans med bland annat forskare, konsthistoriker och författare, utarbetat flera guider utifrån olika teman, berättar Kirse Junge-Stevnsborg, chef för Malmö Konstmuseum, när hon visar runt i den nyöppnade utställningen ”Samlingen”.

Det doftar färg och nylagt trägolv. Väggarna har målats i starka nyanser som markerar de olika epokerna och besökarna kan ta en av de många informationsbroschyrerna och följa ett temaspår genom utställningen.

– Den tidigare samlingsutställningen öppnade för snart 50 år sedan, så det fanns ett behov av att förnya och utveckla sättet vi visar verken på, säger Kirse Junge-Stevnsborg och berättar att de har samarbetat med den danska utställningsarkitekten Anne Schnettler.

Kirse Junge-Stevnsborg kommer själv från Danmark och har arbetat på flera danska och svenska museer och konstinstitutioner. Hon har tidigare varit chef för Gävle Konstcentrum och Den Frie Udstillingsbygning i Köpenhamn och var som kurator med om att öppna Dunkers Kulturhus i Helsingborg.

Experimenterande konst och välfärdssyfte

Brandlarmet går plötsligt i gång. Besökare och personal måste lämna de gamla slottsbyggnaderna och renässansslottet, som utöver konstmuseet också huserar Malmö Museer med bland annat akvarium och utställningar om natur, kulturhistoria och aktuella samhällsfrågor. På parkeringen utanför samlas folk när brandbilen kommer körande och Kirse Junge-Stevnsborg konstaterar att det bara tog tre minuter, innan hon fortsätter svara på frågan om vilka skillnader hon har upplevt mellan danska och svenska kulturinstitutioner.

– Man kan säga rent generellt om kulturen att det ju finns stora skillnader, men det handlar också om typen av institution. Men i Sverige är det lite mer formellt och samtidigt finns det också mer involvering när det exempelvis gäller medarbetarnas syn på saker och hur man ser på ledning och samarbete. Så det är en lite längre arbetsprocess när det gäller utvecklingsfrågor, men också organisatoriska frågor eftersom det finns så många regelverk, förordningar och processer. Medan det i Danmark är kortare väg, säger Kirse Junge-Stevnsborg.

Men det beror också helt på om det handlar om en offentlig eller privat institution, i en mindre stad eller en storstad, framhäver hon.

– Den pedagogiska uppgiften är mycket, mycket stark i de svenska kommunerna. Det blir ju tydligare i förhållande till de mindre städerna, där man har de här rätt höga ambitionerna om att konst ska vara tillgänglig för alla. Det finns en generositet och en förväntan om att vi ska ha ett utbildningsperspektiv på allt vi gör och att vi ska vara till för alla.

Hon jämför med sin tidigare arbetsplats, Den Frie Udstillingsbygning, som ägs av konstnärer och är en oberoende institution som både får statligt stöd och stöd från fonder, vilket ger helt andra förutsättningar.

– På Den Frie hade vi ambitionen att låta konstnärerna experimentera. Så konstnärerna har kanske gjort något som de tycker är intressant, men som kanske har ett ganska litet publikt intresse från början, men som via det här experimentet och de här undersökningarna senare kan lyftas in i ett större museum eller ett offentligt rum, säger Kirse Junge-Stevnsborg.

– Men här i Sverige finns det mer av ett välfärdsperspektiv med konsten. Därför kan det skilja sig åt mellan vad det förekommer för typ av experiment och rum för nytänkande.

– Här har kommuner, regioner och staten mer pengar för utveckling, men det finns färre möjligheter till underground-initiativ och färre möjligheter till privat finansiering via exempelvis fonder, säger hon.

Skandinaviska likheter – stöd och reglering

Utställningen “Samlingen” rymmer utvalda verk från museets samling. Målningar, skulpturer, möbler och konsthantverk från 1500-talet fram till nutid har placerats stilhistoriskt i områden utifrån de olika epokerna. Utställningen har gjorts i samarbete med den danska utställningsarkitekten Anne Schnettler. Foto: News Øresund – Thea Wiborg

Samtidigt är skillnaden mellan Danmark och Sverige naturligtvis inte lika stor som om man exempelvis jämför med USA. Malmö Konstmuseum har precis varit med i ett projekt som heter Sustainable Societies for the Future, som var ett samarbete med bland annat amerikanska aktörer i Chicago och Detroit.

– Det skandinaviska har ju mycket mer ansvar för hela samhället, där de amerikanska konstnärerna är mycket mer aktivistiska, säger hon och berättar om ett projekt där en återvinningsstation togs över av konstnärer och därmed blev en aktivistisk kombination av ett återvinningsprojekt och konstprojekt.

I projektet Sustainable Societies for the Future har man tvingats ställa om under coronakrisen eftersom konstnärerna inte kunnat resa och eftersom de amerikanska aktörerna inte har fått något stöd under pandemin.

– De har varit överlämnade till de kommersiella krafterna på ett helt annat sätt. Här har man ju varit inne och gett coronastöd i både Danmark, Sverige, Norge och Finland. Och vi ser kulturen på ett helt annat sätt som en gemensam angelägenhet. Medan i USA är det mer upp till dig själv. Det har vi kunnat se i de här projekten. Och det har varit intressant att få ljuset satt på det skandinaviska, säger hon.

Samtidigt upplevde hon att det är svårare att agera och ställa om för ett museum i Norden än i USA.

– Vi är ju en del av en större helhet och vi kan inte bara göra något själva. Det går lite långsammare. I USA var det mer så att de kunde bestämma: ”då gör vi bara nästa konstmässa digital, ni kan bara skicka det ni vill ha med i en enklare version, och i förhållande till hållbarhet tänker vi på ett nytt sätt”. Den omställningsberedskapen finns ju inte helt på samma sätt i Norden. På det sättet är vi ju reglerade. Så man kan säga att Sverige är superreglerat, men Norge och Danmark är alltså också reglerade jämfört med USA, konstaterar Kirse Junge-Stevnsborg.

Lättare att samverka i Sverige 

Däremot upplever hon att samarbete mellan olika institutioner är lättare i Sverige än i Danmark.

– Här i Sverige tänker jag att det är lättare att samverka, och ha flera syften med de saker vi gör. I Köpenhamn är institutionerna så stora att man inte alltid delar publik på samma sätt och inte heller har samma behov av eller intresse för att dela och samarbeta, säger Kirse Junge-Stevnsborg.

Även om en del av skillnaden också handlar om att Köpenhamn är en huvudstad med större kulturinstitutioner än Malmö tror Kirse Junge-Stevnsborg att det också finns en skillnad mellan Stockholm och Köpenhamn.

– Jag tror helt säkert att den tanke om att förmedla välfärd som man har i Sverige också finns i Stockholm på ett mer genomgripande sätt, även om institutionerna positionerar sig mer i förhållande till varandra.

Tillsammans med Malmö Stadsteater och Malmö Museer har Malmö Konstmuseum inlett ett samarbete med temat Robin Hood, som ska resultera i utställningar och en teaterföreställning nästa sommar.

– Det var ju inte någon som tänkte nej till det, då Stadsteatern ville skapa en föreställning till slottsborggården. Vi sade allihop ”Vilken fantastisk idé. Det gör vi bara!”. Där tänker jag att i Köpenhamn vore det svårare, kanske inte om man verkligen ville det, men det finns så många överväganden som måste göras om besökskategorier, hur det förhåller sig till ens eget program, hur det förhåller sig till ens egen profil och kanske hur det förhåller sig till den fondfinansiering man har och vad man har lovat att göra, säger hon och fortsätter:

– Men här kan vi säga ja, det här gör vi som en del av en större tanke om att man skapar upplevelser och utbildning för alla i Malmö och lyfter några viktiga frågor. Det är inte en helt konventionell Robin Hood-föreställning och det blir inte utställningarna heller. Vi för ju temat in i framtiden genom att undersöka hur man ser på kön och genus, på ekonomi och makt, och på klyftorna som i dessa tider återigen blir större och större, berättar hon.

Det är just viljan att samarbeta som är en av orsakerna till att Kirse Junge-Stevnsborg har sökt sig över Öresund efter ett jobb.

– Dels är det ju mycket nära Köpenhamn och dels tycker i alla fall jag om det här med att man kan samverka mer. Nu har jag också arbetat i flera andra lite mindre svenska städer, där det också varit så. Jag tycker om att man kan tänka och utveckla tillsammans. Det blir spännande och intressanta processer, säger hon.

Utställningen (in)visible på Malmö Konstmuseum undersöker konstsamlingen ur ett queer-perspektiv. Utställningen innehåller utvalda verk från år 1900 till i dag, men också inlånade och nyinköpta verk. Foto: News Øresund – Thea Wiborg

Tillbaka på konstmuseet efter att brandmännen konstaterat att det var falskt alarm, visar Kirse Junge-Stevnsborg upp för trappan till den andra nya utställningen som öppnade på Malmö Konstmuseum (felstavat i danska versionen) i juni. Den är också ett resultat av samverkan. Utställningen (in)visible kan kopplas till WorldPride 2021 och bygger på samarbete och samtal med bland andra RFSL, Malmö Stadsarkiv och The Swedish Archive for Queer Moving Images. I den avlånga utställningslokalen hänger och står framför allt verk från samlingen som valts ut efter en diskussion om vad som sker när man ser på en konstsamling utifrån ett queerperspektiv.

Samarbetar ni också med danska aktörer?

– Vi är bland annat med i några nordiska nätverk för att utveckla nya konstmuseumsmodeller. För en sak som vi funderar mycket på är vad ett konstmuseum är, vad ska ett konstmuseum kunna, vem är vi till för och på vilka sätt? Och hur kan vi fortsätta vara relevanta och innehållsrika? Vi ska inte bara ha en stor fysisk byggnad med väggar utan innehåll.

– Och sådana nätverk kan ge inspiration. Sedan fungerar något kanske bättre i Roskilde än här, men vi är ju allesammans i en process och kan lära oss av varandra, säger Kirse Junge-Stevnsborg.

News Øresund – Thea Wiborg

Den här intervjun gjordes i samband med analysen: Dansk-svenskt kultursamarbete – en intervjurapport som publicerades av Øresundsinstituttet i juli 2021.

Fakta: Malmö Konstmuseum

Malmö Konstmuseum grundades 1941 och finns i Malmöhus, en slottsbyggnad från 1500-talet. Museet har en samling med omkring 40 000 verk med tonvikten på nordisk konst och konsthantverk. Under de senaste 20 åren har museet aktivt samlat på nordisk samtidskonst. Byggnaden huserar också Malmö Museer, som har utställningar om kultur, historia, natur, teknik och sjöfart. Det finns planer på att bygga ett nytt konstmuseum i Malmö, som ska öppna 2029. Ännu har det inte beslutats var i Malmö som det ska placeras.

Kirse Junge-Stevnsborg blev chef för museet i september 2019. Hon kom från en anställning som kurator på ART2030 och har tidigare varit chef för Den Frie Udstillingsbygning i Köpenhamn, ledare för Gävle Konstcentrum och kurator på Dunkers Kulturhus i Helsingborg.