Danmarks BNP kan ökas med 60 miljarder

I danska Folketingets lokaler i Christiansborg i Köpenhamn presenterade produktivitetskommissionen sin slutrapport där de visar hur Danmarks BNP ska kunna öka med 60 miljarder danska kronor fram till år 2020. Foto: News Øresund

Det går att öka Danmarks ekonomiska tillväxt med upp till 60 miljarder danska kronor fram till år 2020. Det anser den danska produktivitetskommissionen som på måndagen presenterade sin slutrapport med 25 råd och mer än 100 konkreta förslag.

– Om kommissionens råd följs är det realistiskt att nå det politiska målet om att fram till 2020 lyfta BNP med fjorton miljarder kronor i den privata sektorn och höja produktiviteten i den offentliga sektorn motsvarande 12 miljarder kronor, säger produktivitetskommissionens ordförande Peter Birch Sørensen i ett pressmeddelande

Kommissionens bedömning är att en övre gräns för att genom ökad produktivitet höja den ekonomiska tillväxten, BNP, ligger kring en halv procentenhet om året under den närmaste tioårsperioden. Det motsvarar ett möjligt BNP-lyft på 60 miljarder danska kronor fram till 2020.

Produktivitetskommissionen tillsattes av den danska regeringen 2012 för att komma tillrätta med landets låga produktivitetstillväxt. Sedan mitten av 1990-talet har den i genomsnitt varit mindre än en procent per år och lägre än i andra jämförbara länder. Kommissionen konstaterar i sin slutrapport att det danska samhället hade varit 360 miljarder danska kronor rikare år 2013 om produktiviteten utvecklats lika bra som i USA. För en dansk LO-medarbetare motsvarar det en månadslön på ytterligare 3 000 danska kronor efter skatt. (News Øresund)

Produktivitetskommissionens 25 råd

1.  ÖKAD KONKURRENSKRAFT, DYNAMIK OCH INTERNATIONALISERING

• Ta bort regleringar som skyddar hemmamarknaden och begränsar konkurrensen.
• Stärk mobiliteten för varor, servicetjänster, investeringar, kunskap och arbetskraft över landsgränserna.
• Stärk konkurrenslagstiftningen så att den når bästa EU-nivå.
• Minska användningen av begränsningar i avtal när det gäller konkurrens-, kund- och jobbklausuler.
• Prioritera bland de offentliga utgifterna avseende hur de påverkar produktiviteten.
• Använd skattepolitiken till att stärka produktiviteten.
• Investera endast i infrastrukturprojekt som är samhällsekonomiskt lönsamma.
• Använd avgifter för att minska trängseln i trafiken.
• Utforma energi- och klimatpolitiken så att den främjar kostnadseffektiv produktion och distribution.

2. ÖKAD KVALITET PÅ UTBILDNINGAR OCH DERAS VÄRDE PÅ ARBETSMARKNADEN

• Ge universitet och högskolor starkare incitament till att erbjuda utbildningar med stor efterfrågan med god arbetsmarknad och goda lönevillkor efter utbildningens slut.
• Ge utbildningsinstitutionerna ökade möjligheter att erbjuda kortare och mera praktiskt inriktade kurser som avspeglar arbetsmarknadens behov.
• Ge de som söker utbildningar väsentligt starkare incitament att välja utbildningar med goda möjligheter på arbetsmarknaden.
• Ge de som söker utbildningar enkel tillgång till jämförbara nyckeltal om de olika utbildningarnas kvalitet och relevans på arbetsmarknaden.
• Utvärdera gymnasiereformen och den reformerade yrkesutbildningen och se om det behövs en mera genomgripande reformering av utbildningssystemet.
• Fortsätt att stärka kunskapsnivån i folkskolan och då främst i danska och matematik.

3. SKAPA RAMAR FÖR NYA LÖSNINGAR OCH ÖKAD EFFEKTIVITET I OFFENTLIG VERKSAMHET

• Arbeta systematiskt för att minska byråkrati och för att förenkla regler.
• Skapa breda och flexibla offentliga avtal.
• Mät och styr efter hur resultaten blir för medborgarna.
• Öka fokusen på tydligt ledarskap, motivation och trivsel.
• Skapa tydligare koppling mellan medarbetarnas kompetens, prestation och lön.
• Konkurrensutsätt alla offentliga uppdrag där det lämpar sig.
• Gör det attraktivt att lämna anbud på offentliga upddrag.
• Ta med privata företag, medarbetare och användare för att utveckla och skapa nytänkande i den offentliga sektorn.
• Inrikta den ekonomiska styrningen mot långsiktig planläggning och effektivt utnyttjande av kostnadsramarna.
• Skapa ekonomiska system som underlättar samarbete och effektiv arbetsfördelning mellan myndigheter.