Åtal om röjda statshemligheter mot både Danmarks tidigare försvarsminister och före detta spionchef läggs ned – Högsta domstolen vill inte hålla hemlig rättegång

Rättssaken mot Danmarks tidigare försvarsminister, Claus Hjort Frederiksen (V), och den tidigare chefen för Forsvarets efterretningstjeneste (FE, motsvarande svenska Must, red.), Lars Findsen, har nu tagit slut – i alla fall rättsligt. Detta efter att Åklagarmyndigheten valt att lägga ned åtalet om röjande av statshemligheter som de båda varit åtalade för. Vilka hemligheter har Åklagarmyndigheten inte velat avslöja, utan har krävt att hela rättegången ska hållas bakom lykta dörrar. Men i veckan kom Högsta domstolen fram till att helt stängda dörrar inte kan motiveras och bekräftade samtidigt att saken, som gäller kabelsamarbetet mellan FE och den amerikanska underrättelsetjänsten NSA, redan får anses vara ”allmänt känt”.

2020 skickades flera i ledningen på Forsvarets efterretningstjeneste, FE, hem bland annat dess högste chef Lars Findsen, efter en kritisk tillsynsrapport som handlade om hur underrättelsetjänsten hanterat kabelsamarbetet med den amerikanska underrättelsetjänsten NSA (se faktaruta). Samtidigt inledde PET (danska Säpo, red.) en hemlig övervakning av Findsen i hans hem, som ledde till att han häktades och åtalades, misstänkt för att ha läckt statshemligheter, bland annat till sin familj och två journalister.

Senare åtalades även den före detta försvarsministern Claus Hjort Frederiksen (V), efter att han berättat om kabelsamarbetet i dansk tv. Båda åtalades för brottet ”röjande av statshemligheter”, som kan ge upp till tolv års fängelse i Danmark.

Åklagarmyndigheten har hela tiden krävt att hela rättegångarna ska hållas i hemlighet och fått med sig både by- och senare landsretten (tings- och hovrätten, red.). Men i Högsta domstolen, Højesteret, tog det stopp: rättegången kan inte hållas helt hemlig, menar justitieråden. De skriver bland annat att datakabelsamarbetet får anses vara ”allmänt känt”, så att helt lykta dörrar inte kan motiveras. Däremot skulle det kunna finnas omständigheter kring kabelsamarbetet som inte är allmänt kända, och som skulle kunna motivera stängda dörrar under delar av huvudförhandlingen.

Svaret från Åklagarmyndigheten kom i går, onsdag, i ett pressmeddelande: båda åtalen slopas i sin helhet. Statsadvokaten (ung. Riksåklagaren, red.) menar att de hemligstämplade uppgifterna är ”helt centrala” som bevisning, och att de nu inte har möjlighet att lägga fram dem.

Rättssaken om Spionskandalen är därmed slut rent juridiskt, men enligt flera medier kommer den leva vidare politiskt. Bland annat skriver Politiken att flera partier nu vill undersöka vilka roller de inblandade politiker, tjänstemän och myndigheter har haft med hjälp av en kommission. Dessutom vill PET ha lagändringar som gör det lättare att åtala även när klassificerade upplysningar ingår i bevisningen, något justitieminister Peter Hummelgaard (S) bett myndigheterna titta på. (News Øresund)

Fakta: Kabelsamarbetet mellan FE och NSA blev känt genom Snowden-läckan

Rättssaken har sitt ursprung i det datakabelsamarbete som FE och den amerikanska underrättelsetjänsten NSA ingått, med namnet ”Operation Dunhammer”. Det blev känt genom de dokument som visselblåsaren Edward Snowden läckte 2013 och som avslöjades i tidningen Information 2014.

Genom Danmark går nämligen mycket av internationella internettrafiken från hela Skandinavien, Ryssland och Tyskland, enligt Information.

Bland annat avslöjade Danmarks radio och SVT tillsammans med en rad andra medier 2021 att danskarna mellan 2012 och 2014 hjälpt USA att spionera på både svenska toppolitiker och försvarsindustri, men även på tyska, franska och norska politiker och högt uppsatta tjänstemän.

2019 får Tilsynet med Efterretningstjenesterne (TET), som ska utöva tillsyn över de danska underrättelsetjänsterna, uppgifter om att FE kommit med ”otillräcklig eller vilseledande information” angående Operation Dunhammer. Försvarsminister Trine Bramsen (S) informeras och året efter sänds flera ur FE:s ledning, bland annat Lars Findsen, som varit FE-chef sedan 2015 och innan dess chef för PET, hem.

PET inleder hemlig avlyssning av Lars Findsen, och den 8 december 2021 anhålls Lars Findsen, misstänkt för att ha röjt statshemligheter.

I januari 2022 bekräftar den före detta försvarsministern Claus Hjort Frederiksen (V) att även han är misstänkt för att ha röjt statshemligheter.

I september 2022 åtalas Lars Findsen, och i februari i år även Claus Hjort Frederiksen. Åklagarmyndigheten har genom hela rättsprocessen velat hålla rättegången bakom ”hermetiskt stängda dörrar”, och fått med sig både by- och landsretten. Men i Højesteret tar det stopp: 27 oktober skriver domstolen att rättegången ska hållas åtminstone delvis öppet.

Det får Åklagarmyndigheten att slopa båda åtalen, eftersom åklagarna menar att de omöjligt kan lägga fram bevisning som i sig självt skulle avslöja statshemligheter.

Foto: Leif Jørgensen/Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)