Ännu ett danskt nej till EU i en folkomröstning

Det blev ett tydligt nej från det danska folket till att ersätta det nuvarande rättsförbehållet i EU-avtalet med en friare så kallad tillvalsordning. Foto: News Øresund

53,1 procent av danskarna som deltog i torsdagens folkomröstning sade nej till att avskaffa det så kallade rättsförbehållet i EU-avtalet. Statsminister Lars Løkke Rasmussen (V) tillhör den förlorande ja-sidan och måste nu inleda förhandlingar med EU om ett specialavtal för att Danmark ska kunna fortsätta vara med i polissamarbetet Europol.

Valresultatet visar på en klyfta mellan majoriteten i Folketinget och det danska folket. Klyftan går tvärs över blockgränserna. Regerande borgerliga partiet Venstre drev ja-kampanj i likhet med Socialdemokraterne. Nu blev det nej-sidan med Dansk Folkeparti, Liberal Alliance och vänsterpartiet Enhedslistan som vann folkomröstningen.

Valresultatet visar även en klyfta mellan storstäderna Köpenhamn och Aarhus där det fanns en svag majoritet för ja-sidan och landsbygden och de flesta mindre städerna där nej-sidan dominerade. Valdeltagandet var 72 procent.

För Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen innebär resultatet från folkomröstningen ännu ett valnederlag. I somras vann Venstre visserligen regeringsmakten men tappade många röster samtidigt som Dansk Folkeparti växte sig större.

– Det är mitt klara intryck att det inte är så mycket det vi röstat om som danskarna har vänt ryggen till, utan snarare det vi inte har röstat om. Rädslan eller oron för att man genom ett ja till tillvalsordningen skulle glida ut på en bana där danskarna tappar kontrollen. Och det ska vi ha stor respekt för, sade statsminister Lars Løkke Rasmussen när det på torsdagskvällen stod klart att nej-sidan vunnit folkomröstningen.
– Min slutsats är att valresultatet bottnar i en generell EU-skepsis och en otrygghet över vad som skulle följa med om man ändrade rättsförbehållet till en tillvalsordning, säger Løkke.

”Vad nu” är den stora frågan idag fredag. Statsminister Lars Løkke Rasmussen förlorade folkomröstningen och måste nu vara mer lyhörd för stödpartiet Dansk Folkeparti som kräver att det under de närmaste åren skapas ”en annan variant av dansk europapolitik”.

Men inte heller nej-sidan har någon enhetlig lösning på framtiden. Medan Dansk Folkeparti omgående vill inleda förhandlingar om att skapa ett danskt parallellavtal om polissamarbetet Europol så är Enhedslisten mera skeptisk till polissamarbetet.

Danmarks justitieminister Søren Pind måste nu förklara vad resultatet från den danska folkomröstningen innebär för sina kolleger i Bryssel och inleda förhandlingar för att skapa ett parallellavtal för Danmarks fortsatta deltagande i polissamarbetet Europol.

Folkomröstningen gällde det undantag som infördes sedan danskarna sade nej till Maastrichtfördraget 1992. Rättsförbehållet, som infördes 1993, ställer Danmark utanför ett antal direktiv och förordningar men har på senare år visat sig försvåra Danmarks medverkan i polissamarbetet Europol.

Danskarna röstade inte för eller emot rättsförbehållet utan om det skulle ersättas av en ny så kallad tillvalsordning. Fem partier med Socialdemokraterne och Venstre i spetsen var eniga om att säga ja till 22 förordningar och direktiv som handlar om allt från gränsöverskridande kriminalitet till människohandel, cyberbrott och sexuellt missbruk av barn. Därmed skulle Danmark kunna vara kvar i Europolsamarbetet. Partierna var samtidigt eniga om att säga nej till 10 förordningar och direktiv som bland annat gäller asyl- och invandring samt harmonisering av skilsmässoregler.

Nej-sidan menade att tillvalsordningen blir starten på fler uppluckringar i förhållande till Danmarks EU-förbehåll och menade att landet visst kan vara kvar i Europolsamarbetet genom att teckna ett specialavtal med EU. Rättsförbehållet är ett av fyra danska EU-förbehåll som infördes 1993. De tre övriga gäller försvar, euro och unionsmedborgarskap. (News Øresund)