19 november 2017 News Øresund - oberoende dansk-svensk nyhetsbyrå

2A xx

Published on september 1st, 2017 | by Johan Wessman

0

DSB förlorare när förslag till ny statsbudget avslutade politisk supervecka

2017-09-01:

Ett kraftigt sparpaket ska minska danska statens kostnader för tågföretaget DSB. Foto: News Øresund

De senaste dagarna betecknas av danska medier som en politisk supervecka där regeringen bjudit in till tre viktiga pressträffar med olika ministrar. På tisdagen presenterades den väntade skattereformen som läckte ut i förra veckan. På onsdagen var det dags att presentera regeringens näringslivs- och tillväxtplan för att i går torsdag presentera nästa års statsbudget (finanslov).

Medan finansminister Kristian Jensen (V) betecknar nästa års statsbudget som stram så tolkar bankanalytiker det som att staten släpper foten från den ekonomiska bromsen nästa år. Enligt Børsen minskar nästa års budget den ekonomiska tillväxten med endast 0,1  procentenheter vilket uppges vara den minst åtstramande budgeten på flera år. Under 2016 stramade budgeten åt tillväxten med 0,4 procentenheter och i år med 0,2 procentenheter.

Den danska trepartiregeringen vill minska stödet till DSB under fyra år så att nivån är 829 miljoner lägre under 2021. Det ligger i linje med den information som DSB:s direktör Flemming Jensen gick ut med i ett pressmeddelande i maj där han skrev: ”Det är vår vision att DSB på bakgrund av ett el-baserat tågsystem, nytt tågmaterial och en optimerad infrastruktur kommer att kunna agera marknadsorienterat och skapa framtidens DSB utan statsstöd. DSB bedömer att ett marknadsorienterat DSB kommer att uppnå minst samma effektivitet som det eventuellt kan uppnås genom en upphandling, men med betydligt lägre risk”.

Istället vill regeringen i finansloven göra stora satsningar på försvaret och på att bygga upp ett helt nytt skatteväsende sedan skandaltyngda Skat lagts ned. Det är huvudpunkterna i budgetförslaget (finansloven) som regeringen nu ska förhandla med stöttepartiet Dansk Folkeparti om för att få majoritet för den i Folketinget. Redan har Dansk Folkeparti varslat om att de är emot förslaget om att sänka taxorna över Stora Bältbron med 25 procent under tre år, vilket beräknas öka trafiken med mellan 3 000 och 4 500 fordon per dygn. Deras motstånd handlar om att köerna på motorvägen över Fyns väntas växa med lägre brotaxor och därför vill DF att motorvägen byggs ut innan taxorna sänks.

Inför de stundande förhandlingarna om finansloven har regeringen en extra pengapåse på 2,5 miljarder att spela med. Här vill regeringen enligt Altinget använda pengarna till att stärka polisen, ett nytt flerårsavtal för kriminalvården och till en ny försvarsuppgörelse.

Ytterligare 5,5 miljarder kronor under fyra år avsätts till att bygga upp ett nytt skatteväsende efter att skandaldrabbade Skat läggs ner. Totalt avsätts därmed 10,5 miljarder under fyra år.

Bland de övriga satsningarna i finansloven märks:
500 miljoner till en fyrårig skolsatsning inriktad mot svaga elever inom danska och matte.
500 miljoner extra till kärnvälfärden nästa år, det vill säga främst till sjukvård och äldreområdet.
410 miljoner under fyra år till fyra vägprojekt, däribland ska vissa sträckor anpassas för högre farter – 90 km/h på landsväg och 130 km/h på motorväg.
400 miljoner går till att styrka den offentligt finansierade forskningen. Därmed uppgår den offentliga forskningen nästa år till 22 miljarder kronor eller motsvarande 1 procent av BNP.
260 miljoner under fyra år ska användas till att skärpa straffen för grovt våld, inbrott och liknande.
180 miljoner när danska motsvarigheten till ROT blir permanent RUT-avdrag. Den nuvarande boligjobordningen som löper ut i år ersätts av ett ny permanent lösning som inriktas mot hushållsnära tjänster.
150 miljoner till att flytta fler statliga arbetsplatser från Köpenhamn.
80 miljoner till medarbetaraktier. Gränsen för hur stor andel av en anställds lön som ska kunna betalas ut i form av medarbetaraktier höjs från 10 till 20 procent och det ska bli möjligt för mindre företag att betala ut hela lönen som medarbetaraktier.
70 miljoner går till höjd ersättning för elever i friskolor och privatskolor. Nästa år utbetalas ett statsstöd som motsvarar 75 procent av kostnaden för en folkskoleelev.
60 miljoner årligen avsätts till kampen mot gängkriminaliteten (bandekriminalitet).  (News Øresund)

 


About the Author



Comments are closed.

Back to Top ↑